The Elements of Journalism

Tiderna förändras. Så även journalistiken. Det är inte första gången detta händer. Enligt Bill Kovach och Tom Rosenstiels bok "Elements of Journalism" har medierna genom historien genomgått förändringar samtidigt som samhället i stort förändrats. Samhällsförändringarna av social, ekonomisk eller teknisk typ har genom historien även påverkat journalistiken. Telegrafen på 1830-talet som gjorde att information kunde skickas över Atlanten utan att behöva transporteras på en båt. Det billigare pappret på 1880-talet som gjorde det möjligt för fler att njuta av tidningarnas information. Det sena 1800-talets immigrationsströmmar över världen gav nya perspektiv även till dåtidens journalistik. Under 1920-talet kom tabloiden när radion och biografen födde kändisar och skvaller. Under det kalla kriget fick TV-mediet en nyckelroll för att framställa rätt sida på rätt sätt. När omvärlden förändras är journalistikens förändring en naturlig del i det.

IT-revolutionen, som efter den agrara och industriella revolutionen, enligt många anses vara historiens mest betydelsefulla revolution, är nog ändå den förändring som mest påverkat journalistiken. Fler personer har nu fått möjligheter att inte bara ta till sig nyheter utan även interagera med egna åsikter och publicera egna nyheter. Vi har gått från att vara passiva lyssnare till att bli aktiva deltagare. Vi har större möjligheter att göra vår röst hörd. Men det är inte bara på individuell nivå som förändringar skett. Numera styrs många medier av stora vinstdrivna mediebolag.  
Författarna till "Elements of journalism" kommenterar denna förändring: "for the first time in history, the news increasingly is produced by companies outside journalism...we are facing the possibility that independent news will be replaced by rumor and self-intrestested commercialism posing as news. If that occurs, we will lose the press as an independent instutition, free to monitor the other powerful forces and insitutions in society." 

Oron tror jag absolut är befogad. Vad händer när andra intressen än nyhetsvärdering börjar styra?
Journalistiken styrs numera av allt större mediebolag med kommersiella intressen. När kommersiella intressen styr riskerar pressen att tappa den maktinstitution som enligt den femte punkten "serve as an independent monitor of power" är en viktig del för god journalistik. Enligt författarna är gammelmedias och den oberoende pressens överlevnad baserad på om vi som medborgare verkligen bryr oss om dess bevarande. Journalister måste, som boken gör, komma tillbaks till vad kärnan i uppdraget verkligen är. För att överleva den hårdnande konkurrensen om mediekonsumenterna är bevarandet av de grundläggande journalistiska principerna avgörande.  Ett hot mot god journalistik är att marknadsstyrda och vinstdrivande företag inte känner det civilansvar som är grundläggande för det goda journalistiska arbetet. Man ser sig inte som den självständiga maktinstution man är utan istället som vilket bolag i vilken bransch som helst. Stora mediebolag ser vinsten framför allt, vinsten som ofta kommer från underhållning och inte nyheterna.

Medborgare behöver alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till den information som möter dem. Att lära sig tänka kritiskt, tidigt, tror jag är oerhört viktigt i det nya informationssamhället. Man måste lära sig, redan från skolålder, att kritiskt granska medier. Men inte bara medborgare kan behöva ta ansvar. Även medierna själva behöver påminnas och hitta sina grundpelare att stå på. Journalistyrket är inte som vilket yrke som helst. Journalistiken är något mycket större, en grundförutsättning för demokrati. När medier inte längre är objektiva utan istället propagerar för olika intressen riskerar grundläggande demokratiska rättigheter att sättas ur spel. Mediernas objektivitet är en förutsättning inte bara för individuellt fritt tänkande utan även demokrati. 

 Jag tror att vi som medborgare har en begränsad mängd information som hjärnan kan bearbeta varje dag. Gammelmedierna har en tuff uppgiften i konkurrensen mot de nya, lättillgängliga sociala medierna, där alla har blivit journalister. Gammelmedierna och den goda journalistiken har tvingats förändra sig till denna nya tid med nya, aktivare medborgare. Man har inte längre en så betydelsefull roll som förmedlare av nyheter. Istället har gammelmedias roll mer blivit att med journalistiska redskap leda medborgare i den djungel av information som varje dag möter dem. Från att tidigare helt bestämma vilken information allmänheten tar del av ska journalistiken nu mer förklara ordningen i händelser. Man bekräftar information och analyseras effekterna. 
En tydlig effekt av den anpassning till den nya sociala medievärlden som gammelmedia har gjort är den nya typen av interagerande mellan medborgare och journalister. Med ett snabbt meddelande kan publik och skribent konversera på ett sätt som tidigare inte var möjligt. 

Idag får vi information överallt, hela tiden. Vad kan vi egentligen tro på? Vad är fakta? För såväl bloggaren som det stora TV-bolaget gäller det att kunna verifiera fakta. Att kunna urskilja fakta från fiktion. Att kunna förmedla vad som verkligen hänt. För att kunna verifiera fakta är det viktigt med transparens. Att man som journalist är helt öppen med allt man gör, med sitt arbetssätt och sina källor. Behovet av transparens har ökat tack vare internet och den press som allt kunnigare medborgare har satt på medierna. Samtidigt har inte samma krav på transparens förflyttats till de sociala medierna.  Problemet är att man ställer höga krav på att medierna ska vara fakta och källkritiska utan att vara det själv. Man kan anonymt kommentera att man vill ha högre krav på transparens och öppenhet hos de vanliga medierna. Detta har medfört ett nytt hot mot rättssäkerheten i form av de hot och trakasserier som idag förekommer av anonyma skyddade bakom tangentbordet.